A Day Of Horror...
För några dagar sedan var jag ute på äventyr må ni tro! Dagen började som vanligt med att matte och jag gick morgonpromenaden och efter det åt vi frukost. Efter frukost brukar jag sova några timmar men den här dagen avbröts min skönhetssömn av att stora lillmatte ville ha med mig ut. Alltid "på" stod jag genast vid dörren och väntade på kopplet. Lite varnad borde jag ha blivit av att hon packade ner min "fäll", min vattenkopp och en av mina skorpor. Men det tänkte inte jag på...
Det började bra med en ganska lång promenad till stan. Bara att vara i stan var läskigt när man inte är van att vistas i den stora staden. Visserligen har vi haft social träning i Badhusparken men det är ändå läskigt. Tur att det var söndag och inte så mycket folk. Men det räckte inte med det, rätt vad det var kom det en buss och det visade sig att stora lillmatte hade tänkt att vi skulle åka med. Jag som aldrig har åkt buss! Lilla schnauzerhjärtat pickade betänkligt men med lite godismutor kom jag i alla fall på bussen.
När vi äntligen klev av hamnade vi på ett ganska trevligt ställe med mycket hästbajs. Nu fick inte jag strosa omkring som jag ville bland dessa härliga högar utan jag skulle hålla till på ett kontor. Hela byggnaden luktade ganska mysko så det var tur att jag hade min fäll med mig. Den luktar hemma!
Stora lillmatte hade övertalat sin kompis att hålla mig sällskap en stund medan hon hade annat för sig så jag behövde inte vara ensam hela tiden. Så hade jag min skorpa att fördriva tiden med också.
Till slut kom i alla fall stora lillmatte tillbaka och gissa om jag blev glad. Ny promenad in mot stan, vi hann även med att hälsa på en annan kompis till stora lillmatte så då var jag tvungen att gå i hemska trappor också.
När vi nästan var tillbaka i stan kom det en ny buss som stora lillmatte tvingade upp mig på som tog oss nästan ändå hem. Så nu har jag blivit uppäten och utspottad av en buss TVÅ gånger på en och samma dag!
Men som tant Gullan sa när jag första gången hade vågat mig på balanshindret på agilityn: Nu ser han ut som om han tror att han är en stor riesenhanne!
Det började bra med en ganska lång promenad till stan. Bara att vara i stan var läskigt när man inte är van att vistas i den stora staden. Visserligen har vi haft social träning i Badhusparken men det är ändå läskigt. Tur att det var söndag och inte så mycket folk. Men det räckte inte med det, rätt vad det var kom det en buss och det visade sig att stora lillmatte hade tänkt att vi skulle åka med. Jag som aldrig har åkt buss! Lilla schnauzerhjärtat pickade betänkligt men med lite godismutor kom jag i alla fall på bussen.
När vi äntligen klev av hamnade vi på ett ganska trevligt ställe med mycket hästbajs. Nu fick inte jag strosa omkring som jag ville bland dessa härliga högar utan jag skulle hålla till på ett kontor. Hela byggnaden luktade ganska mysko så det var tur att jag hade min fäll med mig. Den luktar hemma!
Stora lillmatte hade övertalat sin kompis att hålla mig sällskap en stund medan hon hade annat för sig så jag behövde inte vara ensam hela tiden. Så hade jag min skorpa att fördriva tiden med också.
Till slut kom i alla fall stora lillmatte tillbaka och gissa om jag blev glad. Ny promenad in mot stan, vi hann även med att hälsa på en annan kompis till stora lillmatte så då var jag tvungen att gå i hemska trappor också.
När vi nästan var tillbaka i stan kom det en ny buss som stora lillmatte tvingade upp mig på som tog oss nästan ändå hem. Så nu har jag blivit uppäten och utspottad av en buss TVÅ gånger på en och samma dag!
Men som tant Gullan sa när jag första gången hade vågat mig på balanshindret på agilityn: Nu ser han ut som om han tror att han är en stor riesenhanne!
Man växer när man klarar av hemska saker!
Kommentarer
Trackback
