Klippa klor...

Att klippa klorna är bland det värsta som finns. Men hur jag än åbäkar mig så håller matte ett bestämt grepp om hela mig. Svårt att ta sig loss men man kan alltid dra undan tassen så där retsamt precis när lilla lillmatte ska klippa. Hon blir så roligt sur då! Men till slut inser jag ju att ju mer stilla jag står ju fortare blir klon klippt och det där som duktiga hundar får serveras.

Vi har hunnit med en promenad idag också. Fjällan luktade riktigt gott och det var svårt att släppa hennes bakdel. Igår hade Nisse varit med i skogen och lockat till många skratt. "Sprang som besatt och lät som en pipleksak" (citat tant G). Jag fick bara skäll jag.

Tant G tog många bilder men jag ska skona er från alla utom en. Här kommer den:



Vackert, inte sant?

Poppis...

Nu står tjejerna på rad minsann! De tvåbenta alltså! Stora lillmatte har en kompis som vill ägna sig lite åt mig på dagarna. Ta promenader och sånt. Låter himla bra, tycker jag.
Sedan har jag ju fröken M som ska följa med till Anja på "korvkurs" någon torsdag framöver.

Träff med fröken M...

I söndags fick jag äntligen träffa fröken M. Jag tror att jag skötte mig bra för hon verkade tycka om mig. Och jag om henne. Matte och jag åkte bil och parkerade hos tant G och brudarna och sedan gick vi till "damplanen". Matte hade lina med så vi hann träna lite innan fröken M dök upp.
Fröken M hade köttbullar med och det var lagom stora munsbitar - för mig. Jag hann tyvärr inte få så många för rätt vad det var stack Felafjällan fram sin stora nos och skulle hälsa på. På två sekunder registrerade hon vad som fanns i fröken M:s cykelkorg och vips var alla pappa Jans omsorgsfullt delade köttbullar borta. Med plastpåse och allt!
Tyvärr hade matte glömt att packa ner kameran men fröken M tog bilder. Kanske det blev några fina som ni får se här så att alla får veta vilken mysig dag det var.
När fröken M med familj skulle bege sig hemöver satt jag och tittade och väntade och tittade så min vanliga  gamla matte blev lite orolig. Hon trodde kanske att jag skulle överge henne! Men till slut skuttade jag ifatt henne och så gick vi in i lejonkulan och hälsade på.
På vägen hem fick jag dela bakluckan med en jätteväxt!

Nu är det dags...

Dags att göra sig vacker! Nu ska det äntligen bli av! På söndag ska jag få träffa fröken M, hennes pappa Mr JC och kanske även hennes mamma. Det ryktas om att fröken M ska ha med sig köttbullar! Tyvärr är ju matte så noga med att det ska vara små köttbullsbitar men jag får väl vara extra trevlig så blir det många små bitar.
Men nu ska jag badas! Och kammas! Och kanske häcksaxen kommer fram!

Trivsam helg...

Förutom det vackra vädret har den här helgen bjudit på lite olika upplevelser. Det började igår med att det inte kom någon blå bil fast jag stod i fönstret och väntade och väntade. Det blev till att promenera och till slut hamnade vi på campingen där tant G och Fjällan mötte upp. Sedan var matte, lillhusse och jag på Travet där det var Djurskyddets dag.
Där träffade vi några schnauzerkompisar som var med i rasparaden, bl a Clara och Melker. Assar var också där men han hann dra innan matte plockade fram kameran.





Sedan var det dags för den stora begivenheten: Felafjällan på lydnadsuppvisning!!! Egentligen var det Chezzie som skulle ha varit med men eftersom  hon har gjort sig illa och är sjukskriven fick Fela vikariera.
Hon var jätteduktig!

     

Undrar vad tant G egentligen viskar i Fjällans öra...?


Idag bjöds det på en promenad (lång) i Gräfsåsen med Fjällan och tant G. Inte fy skam!

Ensam är stark...

I helgen har jag blivit kastad till lejonen. Matte svek mig! Hon var jätteförkyld och den alltid vänliga tant G erbjöd sig att hämta mig för att jag skulle få gå långpromenad med tre lejon och deras mattar.
Lite tveksam var jag allt. Lilla hjärtat pickade ordentligt när den blå bilen lämnade Hyggesvägen med matte kvar på trottoaren. Fast det gick ganska bra när vi väl kom fram. Jag var bara tvungen att ta en liten sväng tillbaka till bilen. Tant G anade att jag skulle trilskas så jag fick gå kopplad.
Igår kom hon också och då hämtade hon mig vid dörren. Hon fick bära mig för jag tänkte minsann inte utsätta mig för allt elände en dag till. Men, som alltid fick jag ge mig. Dom där tanterna med blå bil är ganska bestämda!
Framåt kvällningen kom det en massa bilder som tant G tagit. Matte döpte mappen till "En modig liten man". Se själva:



Det gäller att passa på när de är upptagna av något




Här ståtar jag i ensamt majestät. Ensam är ju stark...




Tripp, trapp, trull(s)
mattes lilla hjärtegull -
på behörigt avstånd men ändå med









RSS 2.0